Se TULL-KUST webbinarium om Kustbevakningens situation här

Ett samhällskritiskt uppdrag med omöjliga förutsättningar

ett webbinarium om resursurholkningen för Kustbevakningen

Den 8 juni klockan 13.00-14.00 anordnade TULL-KUST ett webbinarium om Kustbevakningens allvarliga situation. Nu kan du se webbinariet i efterhand här.

Kustbevakningen ansvarar för att rädda liv och miljö till sjöss, bekämpa brott, sjö- och gränsbevakning och har viktiga uppgifter inom kris- och försvarsberedskapen. Sedan länge brottas dock Kustbevakningen med en ryckig och kortsiktig resurstilldelning samtidigt som nya uppgifter tillkommit. Läget för myndigheten är mycket allvarligt.

Medverkande:

Johan Lindgren, värd och ordförande TULL-KUST
Mattias Ottosson (S), riksdagsledamot Försvarsutskottet
Berit Högman, Landshövding i Västernorrlands län
Alexandra Anstrell (M) riksdagsledamot Försvarsutskottet
Therese Mattsson, generaldirektör Kustbevakningen
Johan Quist, docent vid Karlstads Universitet, Centrum för tjänsteforsking
Manuel Tomar, befälhavare Kustbevakningen
Niclas Törnell, Avdelningschef fiskerikontroll Havs- och vattenmyndigheten

Webbinariet modereras av Ann-Christin Nykvist, tidigare statsråd och generaldirektör, seniorrådgivare, Rud Pedersen

”Kustbevakningen behöver mer resurser”, Sjöfartstidningen 27/5 2021

På grund av fler och nya uppgifter och utökat ansvar behöver Kustbevakningen mer resurser, skriver riksdagsledamot Alexandra Anstrell (M) i denna debattartikel. Hon är bland annat ledamot i försvarsutskottet och Kustbevakningens insynsråd.

Alexandra Anstrell (M)
Riksdagsledamot Stockholms län

Läs mer här: Sjöfartstidningen

Ny rapport 2021: Kustbevakningen

Ny rapport från TULL-KUST visar att läget är mycket allvarligt för Kustbevakningen.

TULL-KUST släpper idag rapporten Ett samhällskritiskt uppdrag med omöjliga förutsättningar – om resursurholkningen för Kustbevakningen som visar att läget för Kustbevakningen är mycket allvarligt till följd av otillräckliga resurser. Konsekvenserna som kommer med en så underfinansierad myndighet är påtagliga för såväl myndighetens eget arbete som för samarbetet med andra samhällskritiska myndigheter. Rapporten beskriver vilka verksamhetsområden Kustbevakningen har samt de viktigaste utmaningarna som myndigheten står inför. Sammanfattningsvis visar rapporten att:

  • Kustbevakningen är kraftigt underfinansierad. Kustbevakningen har fått fler och nya uppgifter som kräver mer resurser.  Så sent som i vårbudgeten 2021 förstärkte regeringen anslagen till Tullverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Domstolsverket, Rättsmedicinalverket och Kriminalvården. Kustbevakningen, med sitt utökade ansvar, tilldelades inte några resurser alls.
  • Kustbevakningen är beroende av modern utrustning och material för att kunna genomföra sitt uppdrag. Kustbevakningens fartyg och flygplan kräver nya investeringar.
  • Det finns ett akut behov av att öka antalet anställda i den operativa verksamheten med 200 fler kustbevakare.
  • Det krävs årligt intag till aspirantutbildningen. Personal är, tillsammans med material och utrustning, Kustbevakningens viktigaste resurs. Med stora pensionsavgångar som sker här och nu, är det viktigt att få in en kontinuerlig ström av nya kustbevakare till myndigheten.
  • Det behövs ett helhetsgrepp och en långsiktighet i anslagen. Andra myndigheter är beroende av Kustbevakningens verksamhet så det är inte bara Kustbevakningens uppdrag som fallerar vid otillräckliga förutsättningar.

Läs rapporten här.

TULL-KUST kommenterar Kustbevakningens budgetunderlag för 2021

Kustbevakningen måste prioriteras upp politiskt

Kustbevakningens uppdrag är idag mer samhällskritiskt än någonsin med utökade uppdrag inom rättskedjan, fler uppgifter inom totalförsvaret och med sammanhållande ansvar vid händelse av miljökatastrof. Kustbevakningen är dock redan idag kraftigt underfinansierad och i akut behov av att öka antalet anställda i den operativa verksamheten med runt 200 fler kustbevakare för att klara uppdragen. Samtidigt utgör Kustbevakningen en viktig kugge i det samhällsviktiga samarbetet tillsammans med bland annat Polisen, Tullverket, Havs- och vattenmyndigheten och FRONTEX. Det ger att Kustbevakningens möjlighet att fullgöra sitt uppdrag är centralt för att även andra myndigheter ska kunna utföra sina uppdrag.

Dessvärre hörsammas inte problematiken i budgetpropositionen för 2021. Kustbevakningen ges inga ytterligare anslag trots fortsatt allvarlig underfinansiering. För att Kustbevakningen ska kunna fullgöra sina uppdrag och ta sig an nya ansvarsområden måste problematiken tas på allvar och Kustbevakningen prioriteras upp politiskt. 

”Stärk Tullen med 500 fler anställda” SvD 12/6 2019

Jag känner precis samma frustration som de företrädare för en rad organisationer som på SvD Debatt den 10 juni, beskriver de internationella stöldligornas framfart i Sverige. Situationen är ohållbar och måste få ett slut. Enligt Polisen står stöldligorna för närmare hälften av alla inbrott i Sverige och begår hela 90 procent av stölderna av båtmotorer, bilar och jordbruksmaskiner etcetera.

Precis som artikelförfattarna pekar på måste lagstiftningen förändas. Tullverkets tjänstemän borde ges befogenhet att kunna stoppa och genomsöka fordon samt kvarhålla personer som påträffats med misstänkt stöldgods. Moderaterna har redan tidigare föreslagit en sådan lagändring och det är obegripligt att regeringspartierna så sent som i april valde att avslå det förslaget. Här måste justitieminister Morgan Johansson ta bladet ifrån munnen och ge ett rakt svar till alla som drabbas.

Samtidigt kommer det inte att räcka för att vända utvecklingen. I Sverige har det funnits en tro på att den fria rörligheten inom EU skulle ta bort vikten av att kunna kontrollera in- och utförsel vid ett lands gränser. Den fria rörligheten är fantastisk men var aldrig tänkt att gälla för kriminella. Tullverkets brottsbekämpande verksamhet bör därför stärkas med 500 fler tulltjänstemän kommande år. Sverige måste återta en förmåga som successivt monterats ned.

Dessutom behöver straffen för inbrott och grov stöld skärpas och dagens mängdrabatt slopas. Fler utländska medborgare som begår brott ska utvisas och det bör även gälla EU-medborgare som vanemässigt begår brott i andra länder än sitt eget. Till det bör även huvudregeln inom EU förändras så att fler utländska medborgare som begår brott i Sverige avtjänar straffet i sina hemländer.

Stöldligornas framfart har fått pågå under alldeles för lång tid, men situationen är ändå fullt möjlig att hantera. Polisen har redan en god kännedom om problematiken. Det finns kraftfulla förslag som skulle ha effekt. Lösningen på problemen är därför främst en fråga om politisk vilja och handlingskraft.
Johan Forssell (M)
rättspolitisk talesperson

https://www.svd.se/stark-tullen-med-500-fler-anstallda

 

”Hög tid att stärka tullen”, Västerbottens-Kuriren 26/4 2019

”Hög tid att stärka tullen”, Västerbottens-Kuriren 26/4 2019

Öppna gränser har många fördelar. I stället för att stå och köa till passkontrollen med hundratals andra semesterfirare är det numer bara att gå till bagagebandet. Schengen har gjort det lättare att resa genom stora delar av Europa.

Dessvärre är det inte bara tyska barnfamiljer med siktet inställt på en svensk husvagnssemester som kan dra nytta av nationsgränsernas minskade betydelse. Vapen- och drogsmugglare har fått det betydligt lättare att bedriva sina illegala verksamheter. Just därför måste Tullverket snabbt och kraftfullt kunna stoppa brottslingar och snabbt beslagta olagliga varor. Men dessvärre fungerar inte gränskontrollerna som de ska. I somras varnade Johan Lindgren, ordförande för fackförbundet Tull-kust, att införseln av kriminella varor ökar dramatiskt. ”Vapen flödar, narkotikan flödar och alkoholen likaså, och i större mängder än tidigare”.

En ny rapport från den granskande myndigheten Riksrevisionen kommer fram till samma slutsats. Tullen beslagtar illegal införsel av alkohol och tobak i allt mindre utsträckning. Detta eftersom tjänstemännen måste ägna sig åt att försöka stoppa införseln av knark och vapen. År 2015 beslagtogs drygt 7 000 föremål i kategorin ”andra vapen”. Tre år senare hade den siffran ökat till 35 000. Siffran kan tolkas som att Tullverket gör ett bättre jobb. Men troligare är att det är självasmugglingen som har ökat lavinartat. Rapporten konstaterar att kontrollerna är mycket få, om man ser till de stora flöden som Tullverket ska övervaka.

Som så mycket annat är det en kostnadsfråga. ”De tillgängliga resurserna för kontroll har gått ner samtidigt som volymerna i de flöden som myndigheten övervakar stiger”, skriver Riksrevisionen. Men det handlar inte bara om pengar. Kunskapsbristen hos tullen är stor och underrättelsearbetet är eftersatt. Ingen verkar helt enkelt ha någon koll på hur mycket knark och vapen som flödar över gränserna.

Det är illa. Sverige ligger i topp när det gäller våldshandlingar med skjutvapen bland unga män. Drogförsäljning utgör ofta basen för multikriminella gäng. Att strypa tillförseln in i landet måste vara en prioriterad fråga. Tullverket behöver mer resurser och utveckla sina metoder för underrättelsearbete.

För att stoppa smugglingen måste verket först ha en uppfattning om hur mycket narkotika och vapen som förs in i landet. Om regeringen menar allvar med att stoppa skjutvåldet måste gränsbevakningen fungera.

Karin Pihl 
liberal skribent

 

Länk till artikel

Vapen flödar in i Sverige – stärk tullen nu, Bohuslänningen 25/4 2019

Vapen flödar in i Sverige – stärk tullen nu, Bohuslänningen 25/4 2019

Ingen verkar helt enkelt ha någon koll på hur mycket knark och vapen som flödar över gränserna.

Öppna gränser har många fördelar. I stället för att stå och köa till passkontrollen med hundratals andra semesterfirare är det numera bara att gå till bagagebandet. Schengen har gjort det lättare att resa genom stora delar av Europa.

Dessvärre är det inte bara tyska barnfamiljer med siktet inställt på en svensk husvagnssemester som kan dra nytta av nationsgränsernas minskade betydelse. Vapen- och drogsmugglare har fått det betydligt lättare att bedriva sina illegala verksamheter. Just därför måste Tullverket snabbt och kraftfullt kunna stoppa brottslingar och snabbt beslagta olagliga varor. Men dessvärre fungerar inte gränskontrollerna som de ska. I somras varnade Johan Lindgren, ordförande för fackförbundet Tull-kust, att införseln av kriminella varor ökar dramatiskt. “Vapen flödar, narkotikan flödar och alkoholen likaså, och i större mängder än tidigare”, sa han till Metro (29/8 2018).

En ny rapport från den granskande myndigheten Riksrevisionen kommer fram till samma slutsats. Tullen beslagtar illegal införsel av alkohol och tobak i allt mindre utsträckning. Detta eftersom tjänstemännen måste ägna sig åt att försöka stoppa införseln av knark och vapen. År 2015 beslagtogs drygt 7 000 föremål i kategorin “andra vapen”. Tre år senare hade den siffran ökat till 35 000. Siffran kan tolkas som att Tullverket gör ett bättre jobb. Men troligare är att det är själva smugglingen som har ökat lavinartat. Rapporten konstaterar att kontrollerna är mycket få, om man ser till de stora flöden som Tullverket ska övervaka.

Som så mycket annat är det en kostnadsfråga. “De tillgängliga resurserna för kontroll har gått ner samtidigt som volymerna i de flöden som myndigheten övervakar stiger”, skriver Riksrevisionen. Men det handlar inte bara om pengar. Kunskapsbristen hos tullen är stor och underrättelsearbetet är eftersatt. Ingen verkar helt enkelt ha någon koll på hur mycket knark och vapen som flödar över gränserna.

Det är illa. Sverige ligger i topp när det gäller våldshandlingar med skjutvapen bland unga män. Drogförsäljning utgör ofta basen för multikriminella gäng. Att strypa tillförseln in i landet måste därför vara en prioriterad fråga. Tullverket behöver mer resurser och utveckla sina metoder för underrättelsearbete. För att stoppa smugglingen måste Tullverket först ha en uppfattning om hur mycket narkotika och vapen som förs in i landet. Om regeringen menar allvar med att stoppa skjutvåldet måste gränsbevakningen fungera.

 

Karin Pihl

Länk till artikel 

”Mer luckor än gräns” Kuriren 9/4 2019

”Mer luckor än gräns” Kuriren 9/4 2019

Ett land som inte kan kontrollera sina gränser är en stat som håller på att avskaffa sig själv.

I höstas fick Sverige skarp kritik i en Schengen-rapport som läcktes och som påpekade att de svenska gränskontrollerna var dåligt bemannade, hade bristande arbetsmetoder samt att personalen saknade nödvändig utbildning och till exempel inte klarade av att identifiera falska dokument. Rapporten kritiserade även den bristande strukturen och enigheten mellan ansvariga myndigheter som Polisen, Tullverket, Kustbevakningen och Migrationsverket. Gränspolisens chef förklarade att omorganisationen av Polisen hade medfört att det arbetet försvunnit från dagordningen och därmed även möjligheten att förbättra det.

Nyligen rapporterades att kriminella organisationer har infiltrerat företag som arbetar med säkerhetskontrollerna på Arlanda. Syftet misstänks vara att säkra flödet av illegala varor och svarta pengar in och ut ur landet. Penningtvätt är avgörande för kriminellas möjligheter att tjäna på sina brott så det är ingen anmärkningsvärd utveckling i sig. Personal har av Polisen identifierats ha både kriminellt leverne och kopplingar till alltifrån motorcykelgäng till radikaliserade grupper. Om problemet är så stort på Arlanda kan det befaras förekomma även på andra av landets flygplatser med internationella flygningar.

I helgen greps oberoende av varandra två män på Arlanda misstänkta för penningtvättsbrott. De ska ha försökt föra ut stora summor kontanter men fastnat i säkerhetskontrollerna. En av männen lär ha haft 150 000 brittiska pund på sig. Möjligen försökte de sig på att smuggla ut pengarna utan att betala någon av organisationerna med personal på flygplatsen. Sådant ses inte med blida ögon.

Säkert är dock att de inte togs på grund av regeringens arbete som fortsätter att vara av rent retorisk art. Bristen på konkreta åtgärder på så allvarliga problem är beklämmande.

Därtill är situationen sannolikt ännu värre än vad som redan är känt. I söndags rapporterade SVT att ett halvt ton kokain stoppades vid den svenska gränsen under 2018 (7/4). Polisen varnar för att kriminella nätverk har infiltrerat fruktgrossister för att smuggla in kokain i landet.

Personer, pengar och varor som inte har något att göra i landet har ändå inget problem att ta sig in i, eller för den delen ut ur, landet. Ett land som inte kan kontrollera sina gränser är en stat som håller på att avskaffa sig själv. Det är inte acceptabelt. Berörda myndigheter behöver få de resurser som krävs för att säkra gränserna på godtagbart sätt innan en enda krona går till något som regeringen och dess stödpartier anser är en rolig satsning.

Daniel Persson/SNB

Länk till artikel

”S sviker människor utanför städerna” EP 30/3

”S sviker människor utanför städerna”  EP 30/3

Sveriges lands- och glesbygd och människorna som bor här är en viktig del av det som driver vårt land framåt. Dessvärre visar Socialdemokraterna och Miljöpartiet i regeringen återkommande, såväl i ord som i handling, att de knappast är måna om att hela landets potential ska tas tillvara.

Regeringen driver en landsbygdsfientlig politik, och det är människor i hela landet som får betala priset. Rödgröna skattehöjningar slår hårt mot vardagslivet utanför storstaden. Det senaste året har bensinpriset nått rekordnivåer och till och med passerat 16 kronor per liter. Under Stefan Löfvens ledning har skatten höjts gång på gång. Det ger klirr i statskassan. Men för dem som inte har något alternativ till bilen blir livspusslet desto svårare när bensinpriset rusar. Var hamnar pengarna är en fråga flera ställer sig.

Servicen och välfärden försämras på många håll ute i landet. Exempelvis behöver underhållet i vägnätet förbättras, men regeringen säger nej. I stället ska människor nöja sig med sämre vägar och sänkta hastighetsbegränsningar. Inte heller har regeringen gett Polisen och Tullverket tillräckliga resurser för att stoppa de utländska stöldligor som plågar hela bygder. Ligorna står för hälften av alla bostadsinbrott. Samtidigt är polistätheten den lägsta på tio år. En polisbil ska täcka hela södra Lappland. Vårdköerna växer och statistik från Sveriges Kommuner och Landsting visar att landstingen i norra Sverige är sämst på att leva upp till vårdgarantin. Allra värst är situationen i regioner och landsting som styrs av Socialdemokraterna. Var människor bor i vårt land ska inte vara avgörande för vilken vård man får.

På Stockholms gator och i departementens korridorer är kanske allt detta knappt märkbart, men för dem som bor utanför storstäderna är priset högt – för den som är i behov av vård i tid eller som helt enkelt vill få vardagen att gå ihop.

Moderaterna ser hela Sverige. Därför satsar vi på vägnätet och vi ökar skattenedsättningen på diesel som används i lantbruket. Vi gör en kraftig förstärkning av Tullverket, för att stänga gränsen för vapen, narkotika och stöldgods. Vi satsar två miljarder kronor för att korta vårdköerna.

Vi vill att rättigheter, skyldigheter och möjligheter ska vara lika för alla – oavsett var i landet man bor.

John Widegren (M) Landsbygdspolitisk talesperson

Marta Obminska (M) Riksdagsledamot för Uppsala län

Länk till artikeln