”Stärk Tullen med 500 fler anställda” SvD 12/6 2019

Jag känner precis samma frustration som de företrädare för en rad organisationer som på SvD Debatt den 10 juni, beskriver de internationella stöldligornas framfart i Sverige. Situationen är ohållbar och måste få ett slut. Enligt Polisen står stöldligorna för närmare hälften av alla inbrott i Sverige och begår hela 90 procent av stölderna av båtmotorer, bilar och jordbruksmaskiner etcetera.

Precis som artikelförfattarna pekar på måste lagstiftningen förändas. Tullverkets tjänstemän borde ges befogenhet att kunna stoppa och genomsöka fordon samt kvarhålla personer som påträffats med misstänkt stöldgods. Moderaterna har redan tidigare föreslagit en sådan lagändring och det är obegripligt att regeringspartierna så sent som i april valde att avslå det förslaget. Här måste justitieminister Morgan Johansson ta bladet ifrån munnen och ge ett rakt svar till alla som drabbas.

Samtidigt kommer det inte att räcka för att vända utvecklingen. I Sverige har det funnits en tro på att den fria rörligheten inom EU skulle ta bort vikten av att kunna kontrollera in- och utförsel vid ett lands gränser. Den fria rörligheten är fantastisk men var aldrig tänkt att gälla för kriminella. Tullverkets brottsbekämpande verksamhet bör därför stärkas med 500 fler tulltjänstemän kommande år. Sverige måste återta en förmåga som successivt monterats ned.

Dessutom behöver straffen för inbrott och grov stöld skärpas och dagens mängdrabatt slopas. Fler utländska medborgare som begår brott ska utvisas och det bör även gälla EU-medborgare som vanemässigt begår brott i andra länder än sitt eget. Till det bör även huvudregeln inom EU förändras så att fler utländska medborgare som begår brott i Sverige avtjänar straffet i sina hemländer.

Stöldligornas framfart har fått pågå under alldeles för lång tid, men situationen är ändå fullt möjlig att hantera. Polisen har redan en god kännedom om problematiken. Det finns kraftfulla förslag som skulle ha effekt. Lösningen på problemen är därför främst en fråga om politisk vilja och handlingskraft.
Johan Forssell (M)
rättspolitisk talesperson

https://www.svd.se/stark-tullen-med-500-fler-anstallda

 

”Hög tid att stärka tullen”, Västerbottens-Kuriren 26/4 2019

”Hög tid att stärka tullen”, Västerbottens-Kuriren 26/4 2019

Öppna gränser har många fördelar. I stället för att stå och köa till passkontrollen med hundratals andra semesterfirare är det numer bara att gå till bagagebandet. Schengen har gjort det lättare att resa genom stora delar av Europa.

Dessvärre är det inte bara tyska barnfamiljer med siktet inställt på en svensk husvagnssemester som kan dra nytta av nationsgränsernas minskade betydelse. Vapen- och drogsmugglare har fått det betydligt lättare att bedriva sina illegala verksamheter. Just därför måste Tullverket snabbt och kraftfullt kunna stoppa brottslingar och snabbt beslagta olagliga varor. Men dessvärre fungerar inte gränskontrollerna som de ska. I somras varnade Johan Lindgren, ordförande för fackförbundet Tull-kust, att införseln av kriminella varor ökar dramatiskt. ”Vapen flödar, narkotikan flödar och alkoholen likaså, och i större mängder än tidigare”.

En ny rapport från den granskande myndigheten Riksrevisionen kommer fram till samma slutsats. Tullen beslagtar illegal införsel av alkohol och tobak i allt mindre utsträckning. Detta eftersom tjänstemännen måste ägna sig åt att försöka stoppa införseln av knark och vapen. År 2015 beslagtogs drygt 7 000 föremål i kategorin ”andra vapen”. Tre år senare hade den siffran ökat till 35 000. Siffran kan tolkas som att Tullverket gör ett bättre jobb. Men troligare är att det är självasmugglingen som har ökat lavinartat. Rapporten konstaterar att kontrollerna är mycket få, om man ser till de stora flöden som Tullverket ska övervaka.

Som så mycket annat är det en kostnadsfråga. ”De tillgängliga resurserna för kontroll har gått ner samtidigt som volymerna i de flöden som myndigheten övervakar stiger”, skriver Riksrevisionen. Men det handlar inte bara om pengar. Kunskapsbristen hos tullen är stor och underrättelsearbetet är eftersatt. Ingen verkar helt enkelt ha någon koll på hur mycket knark och vapen som flödar över gränserna.

Det är illa. Sverige ligger i topp när det gäller våldshandlingar med skjutvapen bland unga män. Drogförsäljning utgör ofta basen för multikriminella gäng. Att strypa tillförseln in i landet måste vara en prioriterad fråga. Tullverket behöver mer resurser och utveckla sina metoder för underrättelsearbete.

För att stoppa smugglingen måste verket först ha en uppfattning om hur mycket narkotika och vapen som förs in i landet. Om regeringen menar allvar med att stoppa skjutvåldet måste gränsbevakningen fungera.

Karin Pihl 
liberal skribent

 

Länk till artikel

Vapen flödar in i Sverige – stärk tullen nu, Bohuslänningen 25/4 2019

Vapen flödar in i Sverige – stärk tullen nu, Bohuslänningen 25/4 2019

Ingen verkar helt enkelt ha någon koll på hur mycket knark och vapen som flödar över gränserna.

Öppna gränser har många fördelar. I stället för att stå och köa till passkontrollen med hundratals andra semesterfirare är det numera bara att gå till bagagebandet. Schengen har gjort det lättare att resa genom stora delar av Europa.

Dessvärre är det inte bara tyska barnfamiljer med siktet inställt på en svensk husvagnssemester som kan dra nytta av nationsgränsernas minskade betydelse. Vapen- och drogsmugglare har fått det betydligt lättare att bedriva sina illegala verksamheter. Just därför måste Tullverket snabbt och kraftfullt kunna stoppa brottslingar och snabbt beslagta olagliga varor. Men dessvärre fungerar inte gränskontrollerna som de ska. I somras varnade Johan Lindgren, ordförande för fackförbundet Tull-kust, att införseln av kriminella varor ökar dramatiskt. “Vapen flödar, narkotikan flödar och alkoholen likaså, och i större mängder än tidigare”, sa han till Metro (29/8 2018).

En ny rapport från den granskande myndigheten Riksrevisionen kommer fram till samma slutsats. Tullen beslagtar illegal införsel av alkohol och tobak i allt mindre utsträckning. Detta eftersom tjänstemännen måste ägna sig åt att försöka stoppa införseln av knark och vapen. År 2015 beslagtogs drygt 7 000 föremål i kategorin “andra vapen”. Tre år senare hade den siffran ökat till 35 000. Siffran kan tolkas som att Tullverket gör ett bättre jobb. Men troligare är att det är själva smugglingen som har ökat lavinartat. Rapporten konstaterar att kontrollerna är mycket få, om man ser till de stora flöden som Tullverket ska övervaka.

Som så mycket annat är det en kostnadsfråga. “De tillgängliga resurserna för kontroll har gått ner samtidigt som volymerna i de flöden som myndigheten övervakar stiger”, skriver Riksrevisionen. Men det handlar inte bara om pengar. Kunskapsbristen hos tullen är stor och underrättelsearbetet är eftersatt. Ingen verkar helt enkelt ha någon koll på hur mycket knark och vapen som flödar över gränserna.

Det är illa. Sverige ligger i topp när det gäller våldshandlingar med skjutvapen bland unga män. Drogförsäljning utgör ofta basen för multikriminella gäng. Att strypa tillförseln in i landet måste därför vara en prioriterad fråga. Tullverket behöver mer resurser och utveckla sina metoder för underrättelsearbete. För att stoppa smugglingen måste Tullverket först ha en uppfattning om hur mycket narkotika och vapen som förs in i landet. Om regeringen menar allvar med att stoppa skjutvåldet måste gränsbevakningen fungera.

 

Karin Pihl

Länk till artikel 

”Mer luckor än gräns” Kuriren 9/4 2019

”Mer luckor än gräns” Kuriren 9/4 2019

Ett land som inte kan kontrollera sina gränser är en stat som håller på att avskaffa sig själv.

I höstas fick Sverige skarp kritik i en Schengen-rapport som läcktes och som påpekade att de svenska gränskontrollerna var dåligt bemannade, hade bristande arbetsmetoder samt att personalen saknade nödvändig utbildning och till exempel inte klarade av att identifiera falska dokument. Rapporten kritiserade även den bristande strukturen och enigheten mellan ansvariga myndigheter som Polisen, Tullverket, Kustbevakningen och Migrationsverket. Gränspolisens chef förklarade att omorganisationen av Polisen hade medfört att det arbetet försvunnit från dagordningen och därmed även möjligheten att förbättra det.

Nyligen rapporterades att kriminella organisationer har infiltrerat företag som arbetar med säkerhetskontrollerna på Arlanda. Syftet misstänks vara att säkra flödet av illegala varor och svarta pengar in och ut ur landet. Penningtvätt är avgörande för kriminellas möjligheter att tjäna på sina brott så det är ingen anmärkningsvärd utveckling i sig. Personal har av Polisen identifierats ha både kriminellt leverne och kopplingar till alltifrån motorcykelgäng till radikaliserade grupper. Om problemet är så stort på Arlanda kan det befaras förekomma även på andra av landets flygplatser med internationella flygningar.

I helgen greps oberoende av varandra två män på Arlanda misstänkta för penningtvättsbrott. De ska ha försökt föra ut stora summor kontanter men fastnat i säkerhetskontrollerna. En av männen lär ha haft 150 000 brittiska pund på sig. Möjligen försökte de sig på att smuggla ut pengarna utan att betala någon av organisationerna med personal på flygplatsen. Sådant ses inte med blida ögon.

Säkert är dock att de inte togs på grund av regeringens arbete som fortsätter att vara av rent retorisk art. Bristen på konkreta åtgärder på så allvarliga problem är beklämmande.

Därtill är situationen sannolikt ännu värre än vad som redan är känt. I söndags rapporterade SVT att ett halvt ton kokain stoppades vid den svenska gränsen under 2018 (7/4). Polisen varnar för att kriminella nätverk har infiltrerat fruktgrossister för att smuggla in kokain i landet.

Personer, pengar och varor som inte har något att göra i landet har ändå inget problem att ta sig in i, eller för den delen ut ur, landet. Ett land som inte kan kontrollera sina gränser är en stat som håller på att avskaffa sig själv. Det är inte acceptabelt. Berörda myndigheter behöver få de resurser som krävs för att säkra gränserna på godtagbart sätt innan en enda krona går till något som regeringen och dess stödpartier anser är en rolig satsning.

Daniel Persson/SNB

Länk till artikel

”S sviker människor utanför städerna” EP 30/3

”S sviker människor utanför städerna”  EP 30/3

Sveriges lands- och glesbygd och människorna som bor här är en viktig del av det som driver vårt land framåt. Dessvärre visar Socialdemokraterna och Miljöpartiet i regeringen återkommande, såväl i ord som i handling, att de knappast är måna om att hela landets potential ska tas tillvara.

Regeringen driver en landsbygdsfientlig politik, och det är människor i hela landet som får betala priset. Rödgröna skattehöjningar slår hårt mot vardagslivet utanför storstaden. Det senaste året har bensinpriset nått rekordnivåer och till och med passerat 16 kronor per liter. Under Stefan Löfvens ledning har skatten höjts gång på gång. Det ger klirr i statskassan. Men för dem som inte har något alternativ till bilen blir livspusslet desto svårare när bensinpriset rusar. Var hamnar pengarna är en fråga flera ställer sig.

Servicen och välfärden försämras på många håll ute i landet. Exempelvis behöver underhållet i vägnätet förbättras, men regeringen säger nej. I stället ska människor nöja sig med sämre vägar och sänkta hastighetsbegränsningar. Inte heller har regeringen gett Polisen och Tullverket tillräckliga resurser för att stoppa de utländska stöldligor som plågar hela bygder. Ligorna står för hälften av alla bostadsinbrott. Samtidigt är polistätheten den lägsta på tio år. En polisbil ska täcka hela södra Lappland. Vårdköerna växer och statistik från Sveriges Kommuner och Landsting visar att landstingen i norra Sverige är sämst på att leva upp till vårdgarantin. Allra värst är situationen i regioner och landsting som styrs av Socialdemokraterna. Var människor bor i vårt land ska inte vara avgörande för vilken vård man får.

På Stockholms gator och i departementens korridorer är kanske allt detta knappt märkbart, men för dem som bor utanför storstäderna är priset högt – för den som är i behov av vård i tid eller som helt enkelt vill få vardagen att gå ihop.

Moderaterna ser hela Sverige. Därför satsar vi på vägnätet och vi ökar skattenedsättningen på diesel som används i lantbruket. Vi gör en kraftig förstärkning av Tullverket, för att stänga gränsen för vapen, narkotika och stöldgods. Vi satsar två miljarder kronor för att korta vårdköerna.

Vi vill att rättigheter, skyldigheter och möjligheter ska vara lika för alla – oavsett var i landet man bor.

John Widegren (M) Landsbygdspolitisk talesperson

Marta Obminska (M) Riksdagsledamot för Uppsala län

Länk till artikeln

 

”Nya Kustbevakningslagen verkningslös utan nya resurser” SVT Opinion 1/4 2019

”Nya Kustbevakningslagen verkningslös utan nya resurser” SVT Opinion 1/4 2019

”Utan förstärkta ekonomiska resurser spelar det ingen roll hur många nya lagar med befogenheter och uppgifter som antas, och den nya Kustbevakningslagen riskerar att bli verkningslös innan den ens börjar tillämpas”, skriver Johan Lindgren. 

I dag, 1 april 2019, träder den nya Kustbevakningslagen i kraft, vilket innebär att Kustbevakningens redan breda ansvarsområde utökas ytterligare, framförallt på det brottsbekämpande området.

Det är välkommet att politiken ser potentialen i att fler myndigheter än polisen arbetar för ökad trygghet – dock krävs en resursförstärkning som möjliggör 200 nya kustbevakare för att myndigheten ska kunna leva upp till de nya åtagandena.

Kustbevakningens huvudsakliga uppdrag är att upprätthålla miljöberedskapen på statligt vatten och är samtidigt samhällets plattform till sjöss dygnet runt, året om längs hela Sveriges 2400 kilometer långa kust, kusterna i Mälaren, Vänern och Vättern.

I takt med samhällsutvecklingen har kraven på och uppdragen till Kustbevakningen ändrats och utökats.

I dag har Kustbevakningen stor närvaro i olika internationella uppdrag och ett nära samarbete med andra myndigheter, som till exempel Polisen och Tullverket.

Ett stort antal myndigheter är också beroende av Kustbevakningen för att kunna fullgöra sina uppgifter om något inträffar till sjöss.

Den nya Kustbevakningslagen innebär en ambitionsnivåhöjning för Kustbevakningen. Den största skillnaden är att Kustbevakningen ges utökade rättsliga befogenheter.

Kustbevakningen får ett direkt verksamhetsområde med nya befogenheter att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet, samt ingripa vid misstanke om brott, utreda och beivra brott, och bland annat ingripa vid transport av farligt gods.

Det innebär att den operativa personalen kommer att få lägga mer tid på de utredningar som inleds, vilket kommer innebära att övrig verksamhet kommer att behöva stå tillbaka.

Även Kustbevakningens indirekta brottsbekämpningsområde utökas. Kustbevakningen får en delvis ny roll i att biträda och samverka med andra myndigheter, genom att bli en allmän ”anmälningsmottagningsmyndighet”.

Det innebär att Kustbevakningen ska vara redo att stå till åklagarens och kriminalvårdens förfogande i större utsträckning än idag.

Detta förväntas också öka inflödet av anmälningar från andra tillsynsmyndigheter, som till exempel länsstyrelser, Havs- och vattenmyndigheten, Transportstyrelsen eller Sjöfartsverket. Utöver detta finns också ökade krav om att digitalisera fler delar i verksamheten.

Vi ser positivt på att få en tydligare roll i det brottsbekämpande arbetet. Dock är myndighetens verksamhet redan kraftigt underfinansierad.

Det extra tillskott av medel som Kustbevakningen fick i årets budgetproposition täpper endast till det hål som fanns i myndighetens kassa för att kunna klara verksamheten under 2019. Det säkrar ingen långsiktighet i arbetet.

Dessutom är många av de uppgifter som tillkommit myndighetens ansvarsområden personalintensiva, och det finns ett akut behov av att öka antalet anställda i operativ verksamhet med uppåt 200 personer.

Eftersom det tar ett par år att utbilda nya aspiranter så måste det även finnas en långsiktighet i antagningarna till aspirantprogrammet.

Utöver detta finns ett skriande behov av investeringar i material och nya fartyg för att myndigheten över huvud taget ska klara att utföra sina uppgifter.

Flera brottsbekämpande myndigheter däribland Polisen och Tullen har erhållit resursförstärkningar varför det är av stor vikt att Kustbevakningens resurser förstärks i motsvarande utsträckning för att kunna möta utökade krav och förväntningar.

Myndighetens ekonomiska läge måste tas på allvar då det är en så viktig aktör och samarbetspartner till så många andra myndigheter. Denna fråga måste lösas.

Utan förstärkta ekonomiska resurser spelar det ingen roll hur många nya lagar med befogenheter och uppgifter som antas, och den nya Kustbevakningslagen riskerar att bli verkningslös innan den ens börjar tillämpas.

 

”Både glädjande och bekymrande” – Tullens narkotikabeslag minskade kraftigt under förra året

”Både glädjande och bekymrande” – Tullens narkotikabeslag minskade kraftigt under förra året

Det totala antalet beslag av narkotika och dopningsmedel minskade med 15 procent under förra året – och antalet beslag av cannabis och marijuana minskade med 20 procent. Trots minskningen av antalet beslag ser Tullverket positivt på förra årets resultat och hänvisar till att den så kallade samhällsnyttan ökade till drygt 2,6 miljarder kronor. 

– Det är både glädjande och bekymrande. Glädjande då det är ett kvitto på att vi gör ett bra jobb, bekymrande för att beslagen i sig är symtom på en omfattande brottslighet där det är svårt att se några tydliga tecken på avmattning, säger Charlotte Svensson, generaltulldirektör för Tullverket.

Det totala antalet beslag av narkotika och dopningsmedel minskade med nästan 15 procent under förra året jämfört med 2017.

Minskat antal beslag i postflödet
Enligt Tullverket är det framför allt ett minskat antal beslag i post- och kurirflödet, samt ett mindre antal stora beslag i lastbilstrafiken som lett till att man mängden beslagtagen narkotika var mindre under förra året.

Trots en minskad mängd beslagtagen narkotika ser dock Tullverket tillbaka på 2017 som ett framgångsrikt år.

– Tittar man på smugglingen i den tunga trafiken så har vi varit lyckosamma även under 2018 – fast på ett delvis annat sätt.

– Vi har under året slagit ut eller allvarligt skadat 18 kriminella nätverk, samt identifierat ytterligare nätverk som vi kommer att fortsätta att arbeta mot framöver, säger generaltulldirektör Charlotte Svensson.

Kraftigt minskat antal cannabisbeslag
Antalet beslag av cannabis och marijuana var de som minskade mest i jämförelse med 2017. Under förra året gjorde Tullverket 1 000 sådana beslag, vilket är en minskning med cirka 20 procent i jämförelse med 2017.

Inte heller det minskade antalet beslag av cannabis och marijuana är något som oroar Tullverket nämnvärt.

– Å andra sidan gjorde vi betydligt fler grova beslag av cannabisharts i post- och kurirflödet än vi gjort tidigare år. Vissa beslag har varit på 15-20 kg, vilket är ovanligt stort och indikerar en ny slags smuggling samt en fortsatt stark efterfrågan, säger Lars Kristoffersson, chef för Tullverkets brottsbekämpning.

En liknande utveckling har amfetaminet och alkoholen haft. Efter flera stora beslag i lastbilsflödet under 2017 sjönk volymerna under fjolåret.

Vapenbeslagen minskar också
Tullverkets statistik visar även att antalet beslag av skjutvapen minskade kraftigt under förra året, från 61 stycken 2017 till 41 2018.

– Att bekämpa vapensmugglingen är en prioriterad fråga för Tullverket, där varje enskilt vapen vi stoppar kan göra stor skillnad i samhället.

– Vi samverkar därför både nationellt och internationellt för att ytterligare vässa vår förmåga att stoppa den illegala införseln, säger Lars Kristoffersson, chef för Tullverkets brottsbekämpning.

Länk till artikel

Fler tullare i tjänst ledde till rekordbeslag i södra Sverige

Fler tullare i tjänst ledde till rekordbeslag i södra Sverige

BLT rapporterar om att fler tullare i tjänst har möjliggjort en bra start på 2019>.

Ur artikeln:

Tullen i gränsområde Syd avslöjade 16 grova brott enbart under januari.

– Vi har fått en raketstart på 2019, säger Lars Bäckström, tullchef för gränsskyddet region i syd, till TV4 Nyheterna.

 

Förklaringen till Tullens rekordbeslag i södra Sverige under januari månad är att myndigheten har fått flera nya tullare in i verksamheten.

Enligt uppgifter till TV4 Nyheterna på tisdag kväll har myndigheten fått 20 nya tullare som jobbar för gränsskyddsverksamheten i södra Sverige.

”Vi stärker Sveriges gränser” Skaraborgsbygden 190105

Cecilia Widegren (M), riksdagsledamot, skriver i Skaraborgdbygden

”Vi stärker Sveriges gränser”

Tullverket har idag otillräckliga resurser och tvingas prioritera mellan Sveriges gränsövergångar. Samtidigt har Sverige förhöjd säkerhetsnivå och omvärldsläget försämras.

Runt om i Sverige terroriserar kriminella gäng och internationella stöldligor alltifrån enskilda villaägare till företagare. Utländska ligor lyckas tyvärr föra miljardbelopp ut ur landet och enskilda drabbas hårt. I dagarna går återigen polisen ut och varnar för att internationella stöldligor härjar, inte minst utanför storstäder som i Skaraborg. Dessa stöldligor står för hälften av bostadsinbrotten och verkstadsstölder etc ökar. Detta duger inte. Internationell samverkan för att stävja denna utveckling måste öka.

Moderaterna prioriterar därför att stärka det svenska gränsskyddet bl. a genom att stärka Polisen och Tullverket med miljardsatsning. Dessa förslag från M och KD vann riksdagens gehör vilket gör att statsbudget nu innebär ökade resurser och konkreta åtgärder för att motverka brottslighet och öka trygghet.

Tullen är första linjen i kampen mot internationell brottslighet. Vi vill därför möjliggöra för Tullen att än mer effektivt verka för det nödvändiga att strypa införseln av vapen och narkotika till kriminella gäng. Tyvärr göds gängkriminaliteten av inflödet av vapen och narkotika, vilket bidrar till att även våldspiralen med skjutningar ökar problemen runt om i Sverige.

Moderaterna föreslår därför extra resurser till Tullverket, enligt vad vi lovade i valrörelsen. Redan nästa år vill vi möjliggöra att påbörja den rejäla satsningen om ytterligare 500 fler tulltjänstemän de kommande åren. Till att börja med extra satsningar på 90 miljoner år 2019, 165 miljoner år 2020 och 295 miljoner år 2021.

Därtill behöver Tullen ökade befogenheter för att mer aktivt kunna vara en del av rättskedjan att beivra brottslighet, att t ex stoppa och undersöka fordon som är på väg att lämna Sverige med misstänkt stöldgods. Utan dessa befogenheter står Sverige fortsatt öppet för internationella stöldligor. Den utvecklingen måste nu få ett stopp.

Vår ambition är tydlig. Moderaterna vill se en rejäl ambitionsökning av hela det svenska gränsskyddet. Tyvärr har gränsskyddet under alldeles för lång tid nedprioriterats och ignorerats. Vi ser t ex på hur EU – kommissionen riktar kritik mot Sverige. Statens ansvar kring grundläggande trygg- och säkerhetsfrågor är kärnuppgifter. Därför är statens ansvar till medborgare att upprätthålla ett hållbart gränsskydd i en allt mer orolig värld viktig.

Moderaterna stärker Tullen och det svenska gränsskyddet. Det är nödvändigt för att motverka brottslighet och öka trygghet, för att stoppa smuggling av narkotika och vapen samt förhindra internationella stöldligor att agera. Det är helt oacceptabelt att Tullverket tvingas att prioritera mellan landets gränsövergångar och därför prioriterar vi moderater att stärka Tullen och det svenska gränsskyddet.

Cecilia Widegren (M)
riksdagsledamot Skaraborg
Skattepolitisk talesperson

Länk till artikeln>>

”Det räcker inte att bara satsa på polisen” SvD 31/1 2019

”Det räcker inte att bara satsa på polisen” SvD 31/1 2019

I januariavtalet har partierna enats om nya satsningar på polisen. Men ingenting sägs om det stora behov av ökade resurser som hela rättsväsendet behöver. En mer effektiv polisorganisation sätter ytterligare press på de övriga delarna i rättskedjan, skriver fackliga företrädare.

De senaste åren har stora satsningar gjorts polisen i syfte att öka myndighetens effektivitet och förmåga att möta en mer komplex brottslighet. Fortsatta satsningar är nödvändiga. Men en mer effektiv polisorganisation innebär att fler ärenden behöver hanteras av andra delar av rättsväsendet. Att enbart satsa polisen och hantera akuta och aktuella frågor, som exempelvis resursbrist inom gränspolisen, samtidigt som andra delar av rättsväsendet lämnas utan tillräckliga resurser är inte hållbart.

Under 2017 handlades drygt 1,5 miljoner brott. Nästan hälften av dem utreddes aldrig. För att utreda och hantera brott måste alla myndigheter i rättskedjan samspela. När ett brott kommer till polisens kännedom behövs åklagare som leder förundersökningar, beslutar om tvångsmedel och när så krävs väcker åtal. Det behövs självständiga och oberoende domstolar som tar ställning i skuldfrågan och handlägger mål och ärenden ett sätt som säkerställer den enskildes rättstrygghet. Det behövs en kriminalvård som följer upp den som döms till vård eller fängelse – med syfte att minska risken för återfall.

De senaste åren har det blivit tydligt att delar av rättsväsendet har för lite resurser för att klara sina uppgifter, samtidigt som ärendena blivit fler. För Sveriges domstolar ökade det totala antalet inkomna mål med 9 procent för 2017 jämfört med föregående år. Domstolsverkets prognoser visar också att måltillströmningen kommer att fortsätta öka. I höstbudgeten för 2019 genomfördes visserligen vissa förstärkningar av myndigheterna, exempelvis Åklagarmyndigheten som därmed gavs möjlighet att äntligen kunna anställa personal igen. Om dessa satsningar inte följs upp i kommande budgetar blir de verkningslösa. Det behövs ett långsiktigt perspektiv för att myndigheterna ska kunna klara sina uppdrag.

Det som gör det särskilt angeläget att skyndsamt förstärka alla delar av rättsväsendet är att det tar många år innan satsningar ger resultat. Att utbilda en polis går relativt fort. Det tar 2,5 år med den sex månader långa aspirantutbildningen inkluderad. Att utbilda åklagare och domare är betydligt längre processer. För att bli åklagare eller domare behövs först en juristutbildning 4,5 år. Därefter krävs notariemeritering vilket i regel tar ytterligare två år. Först därefter kan grundutbildningen till åklagare eller domare påbörjas. Sammanlagt tar det cirka tio år innan en kammaråklagare kan börja arbeta och cirka 15 år innan en ordinarie domare är redo för tjänstgöring.

Samtidigt är det en utmaning att attrahera och behålla kompetens. Kompetenta och välutbildade jurister har många möjliga yrkesvägar att välja och i många fall lockar yrken utanför den offentliga sfären med högre löner och attraktiva villkor. Inom Sveriges Domstolar har det många gånger blivit smärtsamt uppenbart när det i vissa fall bara finns en sökande till en utlyst domartjänst. Sveriges domstolar har dessutom en fortsatt hög personalomsättning avseende föredraganden och beredningsjurister men också för ordinarie domare.

Vi menar att myndigheterna måste ges förutsättningar för att skapa attraktiva arbetsplatser och det handlar naturligtvis om mer än bara större satsningar i budgeten. Bra villkor och god arbetsmiljö bygger långsiktighet och medveten strategi.

Det finns ingen snabb lösning behovet av ökad kapacitet som nu fortplantar sig genom vårt rättsväsende. Bland riksdagspartierna finns idag en insikt om att det är nödvändigt att förstärka alla delar av rättskedjan för att effektivisera brottsbekämpningen. Det finns också ett brett parlamentariskt stöd för att se till att alla delar i rättsväsendet får de resurser och verktyg de behöver.

Vi vill uppmana regeringen att låta överenskommelsen om fler poliser bli en del i en bredare och långsiktigt hållbar satsning hela rättsväsendet. Detta måste göras redan i kommande budget.

 

Sofia Larsen ordförande Jusek

Emma Berge ordförande Saco-S Åklagarmyndigheten

Lennart Gollard ordförande Saco-S Ekobrottsmyndigheten

Elisabeth Åberg ordförande Saco-S Domstol

 

Länk till artikeln