Onsdagen den 6 april var Johan Lindgren intervjuad i P4 Blekinge:
Johan Lindgren, TULL-KUST intervjuas i Expressen/GT om fartygsbranden utanför Göteborg och varför Kustbevakningens största flaggskepp saknade personal för att snabbt rycka ut.
Se hela intervjun här: https://www.expressen.se/tv/nyheter/gt/facket-akut-kris-inom-kustbevakningen/
Den 24/11 antog riksdagen statsbudgeten för 2022. Tack vare de ändringar som beslutats genom M‑Kd-Sd-reservationen för att framförallt stärka rättsväsendet så får både Kustbevakningen och Tullverket nu ytterligare resurser än vad som föreslogs i budgetpropositionen.
TULL-KUSTs hårda och intensiva arbete i förhållande till politiken för att öka anslagen till Kustbevakningen och Tullverket har givit resultat. TULL-KUST har under lång tid fört en intensiv dialog med väl utvalda ministrar, riksdagsledamöter och andra beslutsfattare för att uppmärksamma behovet av förstärkta anslag till verksamheterna och förbättra arbetssituationen för våra medlemmar.
Arbetet är dock långt ifrån slutfört. Ett valår ligger framför oss och det parlamentariska läget är fortsatt oklart. Det är därför fortsatt viktigt att påvisa det stora behovet av långsiktiga resursförstärkningar till Kustbevakningen och Tullverket.
– Utan vårt aktiva arbete med att träffa makthavare hade vi inte fått de stärka anslag som vi så väl behöver. Både Kustbevakningen och Tullverket är myndigheter som i samverkan med andra myndigheter arbetar intensivt med brottsbekämpning. För Kustbevakningen i synnerhet har allt fler arbetsuppgifter ålagts myndigheten utan att få motsvarande resurstilldelning. Nu är det viktigt att vi upprätthåller de goda kontakter vi skapat med politiker för att även fortsättningsvis hålla politiken uppmärksam på våra behov, säger Johan Lindgren, förbundsordförande.
Ett utsläpp av tallolja läckte ut i havet från Stora Ensos fabrik i Skutskär på måndagskvällen. Kustbevakningens fartyg i Gävle är på väg till Medelhavet med två besättningar för att delta i internationella insatser av den europeiska gränsmyndigheten Frontex. Kustbevakningens närmaste miljöräddningsfartyg befann sig i södra Stockholm och beräknades anlända först under sen eftermiddag. Under onsdagen avblåstes räddningsaktionen då utsläppet visade sig vara av ringa omfattning. Situationen vittnar om Kustbevakningens akuta brist på personal. TULL-KUSTs ordförande Johan Lindgren kommenterar händelsen nedan och i intervju i P4 Gävleborg som du når här>>
– TULL-KUST har länge larmat om att ett sådant här scenario kan bli verklighet. Det saknas resurser för att Kustbevakningen ska kunna genomföra sitt grunduppdrag inom miljöräddning. Ekvationen går inte ihop och händelsen, även om utsläppet visade sig vara av ringa omfattning, bekräftar dessvärre våra farhågor.
Ponera att Kustbevakningen dessutom hade behövts i ytterligare en räddningsinsats. Det är långt ifrån ett osannolikt scenario. Vilken del av Sveriges kust ska i så fall räddas, och vilken del anser ansvariga politiker att Kustbevakningen ska lämna därhän? Kustbevakningen behöver kraftigt ökade resurser att kunna genomföra sitt grunduppdrag, det vill säga 100 miljoner som motsvarar 200 fler kustbevakare i operativ tjänst. Läget är akut, säger Johan Lindgren, ordförande TULL-KUST.
Kustbevakningen saknar förutsättningar att klara av sitt samhällskritiska grunduppdrag. Det innebär att Sveriges kust, liksom våra stora dricksvattentäkter Vänern, Vättern och Mälaren är hotade. Läget är så pass akut att två pågående räddningsinsatser är en för mycket. Regeringen har kännedom om situationen, men verkar inte förstå allvaret, skriver Johan Lindgren, förbundsordförande TULL-KUST.
Budgetpropositionen vittnar tyvärr om att regeringen inte förstår allvaret gällande den kritiska situation som Kustbevakningen befinner sig i. Tilldelningen om totalt 30,5 miljoner är alltför liten och dessutom öronmärkt till områden där behoven inte är som störst. Kustbevakningens enskilt största behov är fler kustbevakare så fort det någonsin är möjligt. Ekvationen går inte ihop. Under flera år har Kustbevakningen fått allt fler uppgifter utan motsvarande resurstilldelning. Det har resulterat i att man inte längre har förutsättningen att upprätthålla beredskapen i fråga om miljöräddning. Läget är så pass akut att två pågående räddningsinsatser är en för mycket. Att regeringen då skjuter till så lite som 10 miljoner kronor till miljöräddning och Frontexoperationer, är fullständigt orimligt. Det behövs tio gånger mer. 100 miljoner motsvarar cirka 200 fler kustbevakare i operativ tjänst, vilket är ett första nödvändigt steg för Kustbevakningen att kunna genomföra sitt grunduppdrag.
När det gäller Tullverket kan konstateras att den nu föreslagna anslagsökningen innebär att den viktiga återuppbyggnaden av tullverksamheten inte kan fortsätta i nödvändig takt. Här förtjänar det att påminna om att det var TULL-KUSTs väldigt intensiva arbete som inleddes 2017 och ledde till att siffran 500 etablerades. Det blev en realitet i och med den M/KD-budget som 2018 vann Riksdagens gehör där detta var en grundbult i de delar som berörde Tullverket. Arbetet med att öka antalet tulltjänstemän med 500 måste fortsätta med samma intensitet som hittills.
Kustbevakningens resursbehov måste tas på allvar och myndigheten måste få ett höjt anslag i höstens budget. Det skriver Pål Jonson och Alexandra Anstrell, M.
Läs artikeln på Svenska Dagbladet Premium.
Sverige har inte råd med regeringens dumsnåla dubbelhet längs Norrlandskusten, skriver Johan Lindgren, Tull-kust.
Läs artikeln på Norrländska Socialdemokraten Premium
Kustbevakningen planerar för en stökig sommar till sjöss längs med Skånekusten. Anledningen stavas vattenskotrar.
Läs artikeln på Skånska Dagbladet.
Från 1600-talets två strandridare i Kalmar som till häst övervakade kusten till dagens moderna kustbevakning som bistår vid miljökatastrofer och utlänningskontroll. I takt med utvecklingen av fler uppdrag och ökat behov av personal borde regeringen öka anslagen.
Läs artikeln på Barometern.
Gränsfakta.com 